Igår på passet blev det lite cavaletti. En enkel övning som ger väldigt mycket gratis. Det jag tycker är så bra med övningen är att hästen får tänka och sköta uppgiften själv. Samtidigt stärker du hästen genom att den "tvingas" sätta under sig och bibehålla rytmetrn. Min gamla tränare John Hickey sa även att cavaletti är superbra i ett förebyggande syfte när det kommer till skador, då bakknänen tränas intensivt. Inte en så dålig övningen helt enkelt!

 

Liza kändes förövrigt väldigt bra. Jag värmde upp henne ordentligt innan vi tog oss an cavalettin. Körde mycket grundarbete igen. Mycket övergångar, slutor och öppnar m.m. När det väl var dags för att köra cavalettin blev hon lite för taggad. Mitt önskemål är att kunna få henne avspänd och fint väntande på hindret/uppgiften hon möts utav. Detta blir lite svårt, då jag märker på mig själv att jag gör en alldeles för stor grej av situationen när hon taggar till. I stället för att jag taggar upp mig själv behöver jag enbart hålla om, ge jämt stöd och bibehålla rytmen. Tre enkla saker som blir väldigt svårt ibland, i mitt överanalyserade-vill-ha-kontroll-på-allt-huvud... Jaja, viktigaste att man vet och jobbar mot att förbättras. Liza blev i alla fall bättre mot slutet och hon gjorde övning bra. Vi fick tillslut till rytmen, balansen och farten i cavalettin. Ett stort plus för oss två!   

 

En mening som jag oftast tänker på när jag antingen sitter på hästen eller är på marken, är denna - Jobba inte mot hästen, utan med. Jag tycker denna meningen summerar väldigt mycket på respekten man ska ha för varelsen som nu faktiskt låter dig rida den. Dagens lilla visord.

 

En bild på cavaletti-övningen